Kryptering definieras som den process där läsbar information omvandlas till ett oläsbart format, så att den endast kan läsas av den som har rätt nyckel eller behörighet att dekryptera den. Kryptering är en av de grundläggande teknikerna bakom modern digital säkerhet och används för att skydda allt från personliga meddelanden och lösenord till företagsfiler, betalningsuppgifter, myndighetskommunikation och lagrad data.
När information överförs via ett nätverk eller lagras på en dator, smartphone, server, USB-minne eller molnplattform finns det en risk att en obehörig person kan få tillgång till den. Kryptering minskar den risken genom att göra informationen obegriplig utan rätt krypteringsnyckel.
Kryptering är dock ett bredare ämne än att bara ”förvränga” data. Det finns olika krypteringsmetoder, algoritmer, nyckelstrukturer, säkerhetsnivåer och praktiska tillämpningar.
I den här guiden går vi igenom definitionen av kryptering, förklarar hur kryptering fungerar, jämför symmetrisk och asymmetrisk kryptering, tittar på kryptering av lagrad och överförd data samt förklarar begrepp som krypteringsnycklar, AES, RSA, end-to-end-kryptering, hashning och krypterad lagring.
Vad är definitionen av kryptering?
Kryptering förklarat på ett enkelt sätt
Kryptering omvandlar information, så kallad klartext, till en oläsbar form som kallas chiffertext.
Tänk dig till exempel ett dokument som innehåller:
Innan krypteringen kan vem som helst som får tillgång till dokumentet potentiellt läsa informationen.
Efter kryptering kan informationen framstå som en obegriplig sekvens av tecken och data. För att omvandla den krypterade texten tillbaka till läsbar information krävs rätt dekrypteringsprocess och kryptografisk nyckel.
Den grundläggande processen ser därför ut så här:
Kryptering hindrar inte nödvändigtvis någon från att stjäla eller kopiera data. Dess huvudsakliga syfte är istället att göra den stulna informationen oanvändbar för alla som inte har den nödvändiga nyckeln.
Varför är kryptering viktigt?
Moderna organisationer genererar och lagrar enorma mängder känslig information.
Detta kan omfatta:
Kunduppgifter
Finansiella uppgifter
Inloggningsuppgifter
Immateriella rättigheter
Affärsdokument
Intern kommunikation
Journaler
Offentlig information
Säkerhetsdata
Personliga fotografier och filer
Utan tillräckligt skydd kan vem som helst som får tillgång till en enhet eller ett nätverk potentiellt läsa denna information.
Kryptering ger ett extra säkerhetsskikt genom att skydda själva innehållet.
Hur fungerar kryptering?
Klartext och chiffertext
Två grundläggande begrepp inom kryptografi är klartext och chiffertext.
Klartext är den ursprungliga, läsbara informationen.
Chiffertext är den krypterade versionen.
En krypteringsalgoritm utför matematiska operationer på klartexten tillsammans med en krypteringsnyckel. Den resulterande chiffertexten ska vara extremt svår att omvandla tillbaka till klartext utan rätt nyckel.
En bra modern kryptering är utformad så att det inte ska räcka med att bara veta vilken algoritm som använts för att återställa informationen.
Säkerheten är istället i hög grad beroende av krypteringsnyckeln.
Vad är en krypteringsnyckel?
En krypteringsnyckel är ett värde som används av en kryptografisk algoritm vid kryptering eller dekryptering av information.
Man kan se nyckeln som den hemliga komponenten som avgör hur informationen omvandlas.
Moderna krypteringsnycklar är vanligtvis långa sekvenser av bitar snarare än traditionella lösenord.
Krypteringssystem kan till exempel använda nycklar som är:
128 bitar
192 bitar
256 bitar
2048 bitar
4096 bitar
Vilken nyckellängd som är lämplig beror på vilken krypteringsteknik som används.
Generellt sett gör ett större nyckelutrymme det svårare att gissa sig fram med brute-force-metoden, även om nyckellängden i sig inte avgör om ett krypteringssystem är säkert.
Algoritmens styrka, implementeringen, nyckelgenereringen och nyckelhanteringen är också ytterst viktiga.
De två huvudtyperna av kryptering
Kryptering delas vanligtvis in i två huvudkategorier:
Symmetrisk kryptering
Asymmetrisk kryptering
Båda skyddar information, men de fungerar på olika sätt.
Vad är symmetrisk kryptering?
En nyckel för både kryptering och dekryptering
Symmetrisk kryptering använder samma hemliga nyckel, eller nära relaterad hemlig information, för att kryptera och dekryptera data.
Processen kan förenklas enligt följande:
Data + hemlig nyckel → krypterade data
Mottagaren använder sedan samma hemliga nyckel för att dekryptera informationen.
Symmetrisk kryptering är i allmänhet mycket snabb, vilket gör den särskilt användbar när stora datamängder behöver krypteras.
Det används vanligtvis för:
Hårddiskar
SSD-enheter
USB-minne
Databaser
Filkryptering
Säkerhetskopieringssystem
VPN-trafik
Stora mängder nätverksdata
Vad är AES-kryptering?
En av de mest kända symmetriska krypteringsalgoritmerna är AES, vilket står för Advanced Encryption Standard.
AES stöder bland annat följande nyckelstorlekar:
AES-128
AES-192
AES-256
Siffrorna avser nyckellängden.
AES-256 förknippas ofta med applikationer som kräver hög säkerhet tack vare sitt stora nyckelutrymme och sin starka kryptografiska utformning när den implementeras korrekt.
AES kan användas för att skydda lagrade filer, krypterade enheter, kommunikationssystem och många andra typer av digital information.
Vad är asymmetrisk kryptering?
Offentliga och privata nycklar
Asymmetrisk kryptering använder två relaterade kryptografiska nycklar istället för en gemensam hemlig nyckel.
Dessa kallas:
Offentlig nyckel
Privat nyckel
Den offentliga nyckeln kan delas med andra.
Den privata nyckeln bör förbli hemlig.
I ett förenklat krypteringsscenario kan information som krypterats med någons offentliga nyckel endast dekrypteras med den motsvarande privata nyckeln.
Detta ger en viktig fördel.
Två personer behöver inte nödvändigtvis utbyta samma hemliga nyckel för att kunna kommunicera säkert.
Var används asymmetrisk kryptografi?
Kryptografi med offentliga nycklar används i stor utsträckning i modern digital infrastruktur.
Användningsområdena omfattar:
Säkra webbplatser
Digitala certifikat
Säker kommunikation
Autentisering
Digitala signaturer
Säker nyckelutväxling
E-postkryptering
Algoritmer som används inom kryptografi med öppen nyckel inkluderar RSA och kryptografiska system baserade på elliptiska kurvor.
Symmetrisk kontra asymmetrisk kryptering
Båda krypteringsmetoderna har sina fördelar.
Symmetrisk kryptering är vanligtvis snabbare och bättre lämpad för att kryptera stora mängder information.
Asymmetrisk kryptografi löser viktiga problem som rör identitet, autentisering och säker nyckelutväxling.
I praktiken kombinerar moderna säkerhetssystem ofta båda teknikerna.
En säker anslutning kan till exempel inledningsvis använda asymmetriska kryptografiska tekniker för att etablera förtroende och utbyta hemlig information. Det faktiska dataflödet kan sedan skyddas med hjälp av snabbare symmetrisk kryptering.
Denna kombination ger både säkerhet och prestanda.
Vad är kryptering i vila?
Skydd av lagrad information
Kryptering i vila avser kryptering av information medan den är lagrad.
Detta kan omfatta data som lagras på:
Datorer
Servrar
Hårddiskar
SSD-enheter
Smartphones
Surfplattor
USB-minnen
Backup-enheter
Databaser
Molnbaserade lagringssystem
Syftet är att förhindra att någon enkelt kan komma åt lagringsenheten och läsa dess innehåll.
Om till exempel en okrypterad bärbar dator blir stulen kan någon försöka ta ut hårddisken och komma åt filerna från en annan dator.
Om hårddisken är korrekt krypterad innebär åtkomst till den fysiska lagringsenheten inte automatiskt att man får tillgång till den information som lagrats på den.
Vad är helskivskryptering?
Hel-diskkryptering skyddar större delen eller all information som lagras på en hårddisk.
I stället för att kryptera utvalda dokument individuellt skyddas hela lagringssystemet.
När den behöriga användaren låser upp enheten kan informationen dekrypteras vid behov.
Utan lämplig autentisering eller kryptografisk nyckel ska den lagrade informationen förbli oläsbar.
Hel-diskkryptering är särskilt värdefull för:
Bärbara datorer för företag
Mobila enheter
Känsliga arbetsstationer
Bärbara datorer
Enheter inom offentlig sektor
Enheter som innehåller konfidentiell information
Fullständig diskkryptering löser dock inte alla säkerhetsproblem.
Om en angripare får tillgång till datorn när den redan är upplåst, kan krypteringen kanske inte hindra denne från att komma åt information via det aktiva operativsystemet.
Vad är krypterad lagring?
Krypterad lagring avser lagringsenheter eller system som är utformade för att skydda lagrad information med hjälp av kryptering.
Detta kan omfatta:
Krypterade USB-minnen
Krypterade externa hårddiskar
Säkra SSD-enheter
Krypterad nätverkslagring
Hårdvarukrypterade lagringsenheter
Vissa produkter bygger främst på programvarukryptering, medan andra använder särskild säkerhetshårdvara.
Hårdvarubaserad krypterad lagring kan innefatta funktioner såsom:
PIN-autentisering
Kryptografiska processorer
Automatisk låsning
Manipuleringssäker hårdvara
Säker nyckelförvaring
Skydd mot upprepade inloggningsförsök
Krypterad lagring kan vara särskilt användbar när känslig data behöver transporteras fysiskt.
Vad är kryptering under överföring?
Kryptering under överföring skyddar informationen medan den överförs mellan system.
Exempel på detta är data som överförs mellan:
En webbläsare och en webbplats
En smartphone och en server
Två företagskontor
En användare och en molnapplikation
Datorer anslutna via ett VPN
Utan kryptering kan någon som övervakar nätverket eventuellt avlyssna informationen.
Kryptering gör det betydligt svårare att tolka avlyssnad trafik.
Vad är TLS-kryptering?
TLS står för Transport Layer Security.
Det är en av de tekniker som används för att säkra kommunikation över internet.
När du besöker en webbplats som använder HTTPS används vanligtvis TLS för att upprätta en säker anslutning mellan din webbläsare och webbplatsens server.
TLS kan erbjuda flera viktiga skyddsfunktioner, bland annat:
Kryptering av överförd information
Autentisering
Skydd mot ändring av data under överföringen
Därför är HTTPS särskilt viktigt för webbplatser som hanterar lösenord, personuppgifter eller betalningsuppgifter.
Vad är end-to-end-kryptering?
End-to-end-kryptering, ofta förkortat E2EE, är utformad så att informationen krypteras på avsändarens enhet och endast dekrypteras av den avsedda mottagaren.
I idealfallet kan inte mellanhänder som transporterar kommunikationen läsa innehållet.
Detta förknippas vanligtvis med säkra meddelandetjänster.
Tänk dig att Alice skickar ett meddelande till Bob.
Med korrekt implementerad end-to-end-kryptering:
Alices enhet krypterar meddelandet.
Det krypterade meddelandet skickas via kommunikationsinfrastrukturen.
Bobs enhet tar emot det.
Bobs enhet dekrypterar meddelandet.
En server som ansvarar för att leverera meddelandet bör inte ha den nyckel som krävs för att läsa det skyddade innehållet.
Detta skiljer sig från system där data krypteras mellan användaren och företagets server men dekrypteras av tjänsteleverantören innan de krypteras på nytt för leverans.
Kryptering kontra hashning
Är hashning samma sak som kryptering?
Nej.
Hashning och kryptering är båda relaterade till informationssäkerhet men tjänar olika syften.
Kryptering är utformad för att vara reversibel.
Krypterad information kan omvandlas tillbaka till klartext när rätt nyckel finns tillgänglig.
Hashning är normalt utformad för att fungera i en riktning.
En hashfunktion tar emot information och genererar ett utdata av fast storlek som kallas en hash eller ett digest.
Hashning används vanligtvis för:
Lösenordskontroll
Integritetskontroll
Digitala signaturer
Filverifiering
En korrekt utformad kryptografisk hash bör inte erbjuda någon enkel metod för att återställa den ursprungliga indata från hashen.
Därför:
Kryptering skyddar konfidentialiteten.
Hashning används vanligtvis för verifiering och integritetsrelaterade ändamål.
De två begreppen bör inte betraktas som utbytbara.
Kryptering kontra kodning
Kodning förväxlas också ofta med kryptering.
Kodning omvandlar information från en representation till en annan, vanligtvis för att ett system ska kunna lagra eller överföra den korrekt.
Base64 är till exempel en kodningsmetod.
Kodning ger inte någon meningsfull kryptografisk sekretess eftersom vem som helst som känner till kodningsformatet kan återställa den.
Kryptering bygger däremot på kryptografiska algoritmer och nycklar.
Detta är en viktig skillnad när man ska bedöma om data verkligen är skyddade.
Vad är en kryptografisk algoritm?
En kryptografisk algoritm definierar den matematiska process som används för att kryptera eller dekryptera information.
Moderna kryptografiska algoritmer är noggrant utformade och ingående analyserade.
Exempel som vanligtvis förknippas med kryptering och kryptografi med öppen nyckel är bland annat:
AES
RSA
ChaCha20
Kryptografi med elliptiska kurvor
Säkerheten bör inte bygga på att algoritmen hålls hemlig.
Ett väl utformat kryptografiskt system utgår från att angripare kan veta exakt vilken algoritm som används.
Hemligheten bör normalt sett vara den kryptografiska nyckeln.
Denna princip är viktig eftersom proprietära eller dolda krypteringsmetoder inte automatiskt är säkrare.
Vad är AES-256-kryptering?
AES-256 avser AES-kryptering med en 256-bitars nyckel.
Det extremt stora antalet möjliga nycklar gör en uttömmande brute-force-sökning opraktisk med konventionell datorteknik när AES-256 är korrekt implementerat.
Orden ”AES-256” i sig garanterar dock inte att en produkt eller ett system är säkert.
Säkerheten beror också på faktorer som:
Hur nycklar genereras
Var nycklar lagras
Autentiseringsmetoder
Krypteringsläge
Programvaruimplementering
Hårdvaruimplementering
Lösenordets styrka
Enhetssäkerhet
Åtkomstkontroller
Även stark kryptering kan undergrävas av bristfällig nyckelhantering.
Vad är RSA-kryptering?
RSA är ett välkänt kryptografiskt system med öppen nyckel.
Till skillnad från AES, som är symmetriskt, använder RSA ett par av en offentlig och en privat nyckel.
RSA har historiskt sett använts för bland annat följande ändamål:
Nyckelutbyte
Digitala signaturer
Säker kommunikation
Intyg
RSA-nycklarna är betydligt större än AES-nycklarna, eftersom algoritmerna bygger på helt olika matematiska säkerhetsegenskaper.
Därför skulle det vara missvisande att direkt jämföra något som ”AES-256” med ”RSA-2048” enbart utifrån siffrorna.
Kryptering och digitala signaturer
Kryptering och digitala signaturer är också olika begrepp.
Kryptering skyddar främst konfidentialiteten.
Digitala signaturer används främst för att tillhandahålla bevis avseende:
Äkthet
Integritet
Ursprung
En digital signatur kan hjälpa mottagaren att verifiera att uppgifterna har signerats med en viss privat nyckel och att den signerade informationen inte har ändrats i efterhand.
Detta möjliggörs genom kryptografi med öppen nyckel.
För organisationer som hanterar känsliga filer och kommunikation kan både sekretess och äkthet vara viktiga.
Varför krypteringsnycklar är så viktiga
Stark kryptering med bristfällig nyckelhantering är fortfarande sårbar
Kryptografiska nycklar är bland de viktigaste delarna av ett krypterat system.
Om någon får tag på rätt dekrypteringsnyckel behöver de kanske inte ens attackera krypteringsalgoritmen.
Organisationer måste därför noga överväga följande:
Nyckelgenerering
Nyckelförvaring
Nyckeldistribution
Nyckelrotation
Nyckelsäkerhetskopiering
Nyckelåterkallning
Åtkomstkontroll
Förstöring av nycklar
Nycklar bör inte bara förvaras tillsammans med krypterad information utan lämpligt skydd.
Annars skulle en angripare som stjäl lagringssystemet potentiellt kunna få tillgång till både de krypterade filerna och den information som behövs för att dekryptera dem.
Lösenord och krypteringsnycklar är inte samma sak
Användare interagerar ofta med krypterade system via lösenord eller PIN-koder.
Lösenordet i sig är dock inte nödvändigtvis krypteringsnyckeln.
Istället kan systemet bearbeta lösenordet genom en nyckelderiveringsmekanism för att generera eller låsa upp kryptografiskt material.
Detta är en av anledningarna till att lösenordets styrka fortfarande är viktig.
Även en mycket stark krypteringsalgoritm kan utsättas för risk om en angripare enkelt kan gissa lösenordet som används för att låsa upp den.
Långa, unika lösenord och lämpliga autentiseringskontroller är därför viktiga delar av en övergripande säkerhetsstrategi.
Vad skyddar kryptering mot?
Kryptering är särskilt användbar när information kan komma i händerna på obehöriga personer.
Exempel på detta är:
Stulna enheter
Om en bärbar dator, en extern hårddisk eller ett USB-minne blir stulet kan kryptering förhindra direkt åtkomst till filerna.
Avlyssning av nätverk
Krypterad kommunikation kan förhindra att någon som övervakar ett nätverk enkelt kan läsa överförda data.
Förlorade lagringsenheter
USB-minnen och bärbara hårddiskar är lätta att tappa bort. Kryptering minskar konsekvenserna om den fysiska enheten hamnar i fel händer.
Obehörig åtkomst till lagrad data
Genom att kryptera databaser och lagringssystem kan man skapa ytterligare en barriär mellan en angripare och känslig information.
Vad kryptering inte skyddar mot
Kryptering är ett kraftfullt verktyg, men det är inte en komplett lösning för cybersäkerhet.
Skadlig programvara på en olåst dator
Om skadlig programvara infekterar en dator medan den behöriga användaren är inloggad och filerna redan är tillgängliga, kan den skadliga programvaran potentiellt få tillgång till den dekrypterade informationen.
Stulna lösenord
Om en angripare stjäl de inloggningsuppgifter som krävs för att låsa upp krypterad information kan styrkan hos den underliggande krypteringsalgoritmen bli irrelevant.
Social manipulation
Kryptering kan inte hindra användare från att frivilligt skicka känslig information till en angripare som lyckas utge sig för att vara en betrodd person.
Bristfällig åtkomstkontroll
Att ge för många användare åtkomst till känslig information utgör fortfarande en säkerhetsrisk, även när den underliggande lagringen är krypterad.
Svaga slutpunkter
Informationen måste ofta dekrypteras innan en legitim användare kan läsa den. Det är därför avgörande att skydda dessa slutpunkter.
Kryptering bör betraktas som en del av ett bredare säkerhetssystem snarare än som en ersättning för andra säkerhetsåtgärder.
Varför organisationer använder kryptering
Företag och myndigheter kan inneha information som kan få allvarliga konsekvenser om den läcker ut.
Detta inkluderar:
Immateriella rättigheter
Finansiell information
Personalregister
Kunddatabaser
Verksamhetsplaner
Utredningsmaterial
Konfidentiell kommunikation
Säkerhetsinformation
Kryptering kan därför ingå i:
Strategier för cybersäkerhet
Program för dataskydd
Säker kommunikation
Åtkomstkontrollsystem
Strategier för säkerhetskopiering
Planering för incidenthantering
Syftet är ofta att se till att det faktum att man kommer över en enhet eller en fil inte automatiskt innebär att man får tillgång till informationen som finns på den.
Kryptering av säkerhetskopior
Säkerhetskopior innehåller ofta samma känsliga information som produktionssystemen.
I vissa fall kan de till och med innehålla mer, eftersom flera historiska versioner av filerna sparas.
Att kryptera säkerhetskopierade data kan därför vara lika viktigt som att kryptera den ursprungliga informationen.
Organisationer bör överväga att skydda:
Lokala säkerhetskopior
Externa hårddiskar
Säkerhetskopior utanför anläggningen
Säkerhetskopior i molnet
Arkiverad information
Krypteringsnycklarna måste också hanteras med försiktighet. Om man tappar bort den enda nyckeln som kan dekryptera en säkerhetskopia kan säkerhetskopian bli permanent oanvändbar.
Kryptering och mobila enheter
Smartphones och surfplattor innehåller stora mängder personlig och företagsrelaterad information.
Detta kan omfatta:
E-postmeddelanden
Meddelanden
Fotografier
Autentiseringstoken
Dokument
Kontaktuppgifter
Åtkomst till molnkontot
Moderna mobila operativsystem integrerar ofta kryptering i sin säkerhetsarkitektur.
Enhetens säkerhet beror dock fortfarande på faktorer som autentisering, programuppdateringar och hur enheten är konfigurerad.
Ett starkt skärmlås och bra åtkomstkontroller är fortfarande viktiga även när lagringskryptering är aktiverad.
Är kryptering oknäckbar?
Ingen säkerhetsteknik bör automatiskt beskrivas som helt oknäckbar.
En stark, modern kryptografisk algoritm kan vara beräkningsmässigt opraktisk att attackera direkt, men angripare riktar istället ofta in sig på svagheter kring krypteringen.
De kan till exempel försöka:
Stjäl lösenordet.
Få tag på krypteringsnyckeln.
Utnyttja sårbar programvara.
Infektera enheten med skadlig programvara.
Lura användaren.
Få åtkomst till filer medan systemet är olåst.
Därför beror ett krypterat systems praktiska säkerhet på mycket mer än bara den matematiska krypteringsalgoritmen.
Kryptering och kvantdatorer
Kvantdatorer har väckt stor diskussion kring kryptografins framtid.
En tillräckligt kraftfull och feltolerant kvantdator skulle kunna utgöra ett hot mot vissa allmänt använda kryptografiska system med öppen nyckel.
Detta har drivit på forskning och utveckling inom postkvantkryptografi, som fokuserar på kryptografiska algoritmer utformade för att motstå både konventionella och kvantattacker.
Symmetrisk kryptering påverkas på ett annat sätt än många system med öppen nyckel, och större symmetriska nycklar ger betydande säkerhetsmarginaler.
För organisationer som hanterar information som måste förbli konfidentiell under många år blir utvecklingen av postkvantumkryptografi allt mer relevant.
Vanliga misstag vid kryptering
Användning av föråldrade kryptografiska system
Äldre algoritmer och protokoll kanske inte längre ger en tillräcklig säkerhetsnivå.
Kryptografiska tekniker bör därför ses över regelbundet.
Att skapa anpassad kryptering
Det är extremt svårt att utforma säkra kryptografiska algoritmer.
Organisationer bör i allmänhet förlita sig på etablerad, offentligt granskad kryptografisk teknik snarare än att skapa egna krypteringsmetoder utan specialistkunskap.
Bristfällig nyckelförvaring
Att lagra krypteringsnyckeln tillsammans med den krypterade informationen kan undergräva hela systemet.
Svaga lösenord
Om ett svagt lösenord skyddar ett kraftfullt krypteringssystem kan angripare välja att försöka gissa lösenordet istället för att attackera själva krypteringen.
Att glömma bort säkerhetskopior
Att kryptera bärbara datorer samtidigt som man lämnar okrypterade kopior av samma filer på bärbara säkerhetskopieringsenheter skapar en uppenbar svaghet.
Hur man väljer en krypteringslösning
Vilken krypteringsmetod som är lämplig beror på vad som behöver skyddas.
Börja med att fundera på följande:
Vilken information behöver skyddas?
Mycket konfidentiella dokument kan kräva strängare säkerhetsåtgärder än vanlig offentlig information.
Var lagras informationen?
Skydd kan behövas på datorer, servrar, USB-minnen, mobila enheter och säkerhetskopior.
Behöver informationen överföras?
Bärbara krypterade lagringsenheter kan vara lämpliga när känsliga filer behöver flyttas mellan fysiskt åtskilda system.
Vem behöver åtkomst?
Åtkomsten bör begränsas till behöriga användare.
Hur ska krypteringsnycklarna hanteras?
Nyckelhanteringen bör planeras innan stora mängder viktig information krypteras.
Vad händer om inloggningsuppgifterna går förlorade?
En återställningsstrategi kan vara nödvändig, särskilt för affärskritisk information.
Vanliga frågor om kryptering
Vad är den enkla definitionen av kryptering?
Kryptering är processen där läsbar information omvandlas till oläsbar chiffertext med hjälp av en kryptografisk algoritm och en nyckel. Informationen kan sedan dekrypteras av en behörig part med rätt nyckel.
Vad är ett exempel på kryptering?
Att kryptera filer på ett USB-minne är ett exempel. Om någon stjäl enheten bör den lagrade informationen förbli oläsbar såvida inte personen lyckas autentisera sig och dekryptera filerna.
Vilka är de två huvudtyperna av kryptering?
De två huvudkategorierna är symmetrisk kryptering och asymmetrisk kryptering. Vid symmetrisk kryptering används vanligtvis en hemlig nyckel, medan asymmetrisk kryptering bygger på ett par av en offentlig och en privat nyckel.
Vad är AES-kryptering?
AES står för Advanced Encryption Standard. Det är en mycket vanlig symmetrisk krypteringsalgoritm som finns med 128-, 192- och 256-bitars nycklar.
Vad är end-to-end-kryptering?
End-to-end-kryptering skyddar informationen från avsändarens enhet tills den når mottagarens enhet, vilket minskar möjligheten för mellanhänder att läsa kommunikationen.
Är hashning kryptering?
Nej. Kryptering är utformad för att vara reversibel med rätt nyckel. Kryptografisk hashning är i allmänhet utformad som en enkelriktad process som används för ändamål såsom integritetskontroll och lösenordsverifiering.
Är Base64 kryptering?
Nej. Base64 är ett kodningssystem, inte en krypteringsalgoritm. Kodad information kan enkelt återställas utan en hemlig kryptografisk nyckel.
Kan krypterade data hackas?
Kryptering gör det betydligt svårare att få tillgång till skyddad information, men angripare kan rikta in sig på lösenord, krypteringsnycklar, sårbarheter i programvaran eller olåsta enheter istället för att försöka knäcka krypteringsalgoritmen direkt.
Vad är krypterad lagring?
Med krypterad lagring avses lagringssystem eller enheter som använder kryptografi för att skydda lagrad information. Exempel på detta är krypterade USB-minnen, hårddiskar, SSD-enheter och säkra lagringssystem.
Varför är kryptering viktigt?
Kryptering skyddar informationens konfidentialitet. Även om en obehörig person skulle komma över en kopia av krypterade data, bör denne inte kunna tolka dem utan rätt nyckel.
Sammanfattning
Kryptering definieras som omvandlingen av läsbar klartext till oläsbar chiffertext med hjälp av en kryptografisk algoritm och en nyckel. Endast en behörig person eller ett behörigt system med rätt kryptografisk information ska kunna omvandla data tillbaka till sin läsbara form.
Kryptering kan skydda information som lagras på datorer, servrar, mobila enheter, USB-minnen och säkerhetskopieringssystem. Den kan också säkra information medan den överförs via nätverk.
Det finns två huvudkategorier av kryptering. Symmetrisk kryptering använder en gemensam hemlig nyckel och är mycket effektiv för att skydda stora datamängder. Asymmetrisk kryptografi använder offentliga och privata nycklar och spelar en viktig roll inom säker kommunikation, autentisering, digitala signaturer och nyckelutbyte.
Tekniker som AES, kryptografi med öppna nycklar, TLS, helskivskryptering och end-to-end-kryptering är därför grundläggande delar av modern cybersäkerhet.
Kryptering bör dock aldrig betraktas isolerat. Även stark kryptering kan undergrävas av dåliga lösenord, stulna nycklar, skadlig programvara, svaga slutpunkter eller bristfällig åtkomstkontroll. En effektiv säkerhet kombinerar kryptering med korrekt nyckelhantering, autentisering, fysisk säkerhet, säker lagring och lämpliga rutiner för cybersäkerhet.
I slutändan handlar kryptering om att säkerställa att det faktum att man har tillgång till data inte automatiskt innebär att man kan läsa den. Oavsett om informationen lagras på en krypterad enhet, överförs via ett säkert nätverk eller utbyts via ett krypterat kommunikationssystem, utgör kryptografi ett viktigt skydd mellan känslig information och obehörig åtkomst.
Inledning Kryptering på hårdvaru- och mjukvarunivå är en av de grundläggande teknikerna som används för att skydda känslig digital information. Från finansiella uppgifter och konfidentiella affärsdokument till personliga filer och privat kommunikation bidrar kryptering till att säkerställa att informationen förblir oläsbar för obehöriga personer. Kryptering kan dock implementeras genom olika tekniska metoder. Två viktiga kategorier …
Inledning I dagens digitala värld handlar det inte längre bara om lås och larm för att säkra fysiska utrymmen – det handlar också om smart övervakning. Ett av de snabbast växande segmenten inom detta område är marknaden för IP-kameror. Enligt en nyligen publicerad rapport från Statista förväntas den globala marknaden för videoövervakning uppgå till 83,3 …
Inledning Vad är symmetrisk kryptering? I dagens digitala värld är cyberhoten rekordhöga, vilket gör datasäkerhet till en topprioritet för både individer och organisationer. Enligt IBM:s rapport 2023 Cost of a Data Breach Report har den genomsnittliga kostnaden för ett dataintrång nått 4,45 miljoner dollar, en ökning med 15% under de senaste tre åren. Hackare utvecklar …
Introduktion – Vad är VPN? Internet är en självklar del av vardagen för både privatpersoner och företag. Vi använder nätet för att arbeta, kommunicera, hantera bankärenden, lagra dokument och logga in på olika tjänster varje dag. Samtidigt ökar behovet av att förstå hur man skyddar sin data i en allt mer uppkopplad värld. Enligt SCB …
EUR 
USD 
Definitionen av kryptering
Inledning
Kryptering definieras som den process där läsbar information omvandlas till ett oläsbart format, så att den endast kan läsas av den som har rätt nyckel eller behörighet att dekryptera den. Kryptering är en av de grundläggande teknikerna bakom modern digital säkerhet och används för att skydda allt från personliga meddelanden och lösenord till företagsfiler, betalningsuppgifter, myndighetskommunikation och lagrad data.
När information överförs via ett nätverk eller lagras på en dator, smartphone, server, USB-minne eller molnplattform finns det en risk att en obehörig person kan få tillgång till den. Kryptering minskar den risken genom att göra informationen obegriplig utan rätt krypteringsnyckel.
Kryptering är dock ett bredare ämne än att bara ”förvränga” data. Det finns olika krypteringsmetoder, algoritmer, nyckelstrukturer, säkerhetsnivåer och praktiska tillämpningar.
I den här guiden går vi igenom definitionen av kryptering, förklarar hur kryptering fungerar, jämför symmetrisk och asymmetrisk kryptering, tittar på kryptering av lagrad och överförd data samt förklarar begrepp som krypteringsnycklar, AES, RSA, end-to-end-kryptering, hashning och krypterad lagring.
Vad är definitionen av kryptering?
Kryptering förklarat på ett enkelt sätt
Kryptering omvandlar information, så kallad klartext, till en oläsbar form som kallas chiffertext.
Tänk dig till exempel ett dokument som innehåller:
Innan krypteringen kan vem som helst som får tillgång till dokumentet potentiellt läsa informationen.
Efter kryptering kan informationen framstå som en obegriplig sekvens av tecken och data. För att omvandla den krypterade texten tillbaka till läsbar information krävs rätt dekrypteringsprocess och kryptografisk nyckel.
Den grundläggande processen ser därför ut så här:
Kryptering hindrar inte nödvändigtvis någon från att stjäla eller kopiera data. Dess huvudsakliga syfte är istället att göra den stulna informationen oanvändbar för alla som inte har den nödvändiga nyckeln.
Varför är kryptering viktigt?
Moderna organisationer genererar och lagrar enorma mängder känslig information.
Detta kan omfatta:
Utan tillräckligt skydd kan vem som helst som får tillgång till en enhet eller ett nätverk potentiellt läsa denna information.
Kryptering ger ett extra säkerhetsskikt genom att skydda själva innehållet.
Hur fungerar kryptering?
Klartext och chiffertext
Två grundläggande begrepp inom kryptografi är klartext och chiffertext.
Klartext är den ursprungliga, läsbara informationen.
Chiffertext är den krypterade versionen.
En krypteringsalgoritm utför matematiska operationer på klartexten tillsammans med en krypteringsnyckel. Den resulterande chiffertexten ska vara extremt svår att omvandla tillbaka till klartext utan rätt nyckel.
En bra modern kryptering är utformad så att det inte ska räcka med att bara veta vilken algoritm som använts för att återställa informationen.
Säkerheten är istället i hög grad beroende av krypteringsnyckeln.
Vad är en krypteringsnyckel?
En krypteringsnyckel är ett värde som används av en kryptografisk algoritm vid kryptering eller dekryptering av information.
Man kan se nyckeln som den hemliga komponenten som avgör hur informationen omvandlas.
Moderna krypteringsnycklar är vanligtvis långa sekvenser av bitar snarare än traditionella lösenord.
Krypteringssystem kan till exempel använda nycklar som är:
Vilken nyckellängd som är lämplig beror på vilken krypteringsteknik som används.
Generellt sett gör ett större nyckelutrymme det svårare att gissa sig fram med brute-force-metoden, även om nyckellängden i sig inte avgör om ett krypteringssystem är säkert.
Algoritmens styrka, implementeringen, nyckelgenereringen och nyckelhanteringen är också ytterst viktiga.
De två huvudtyperna av kryptering
Kryptering delas vanligtvis in i två huvudkategorier:
Båda skyddar information, men de fungerar på olika sätt.
Vad är symmetrisk kryptering?
En nyckel för både kryptering och dekryptering
Symmetrisk kryptering använder samma hemliga nyckel, eller nära relaterad hemlig information, för att kryptera och dekryptera data.
Processen kan förenklas enligt följande:
Data + hemlig nyckel → krypterade data
Mottagaren använder sedan samma hemliga nyckel för att dekryptera informationen.
Symmetrisk kryptering är i allmänhet mycket snabb, vilket gör den särskilt användbar när stora datamängder behöver krypteras.
Det används vanligtvis för:
Vad är AES-kryptering?
En av de mest kända symmetriska krypteringsalgoritmerna är AES, vilket står för Advanced Encryption Standard.
AES stöder bland annat följande nyckelstorlekar:
Siffrorna avser nyckellängden.
AES-256 förknippas ofta med applikationer som kräver hög säkerhet tack vare sitt stora nyckelutrymme och sin starka kryptografiska utformning när den implementeras korrekt.
AES kan användas för att skydda lagrade filer, krypterade enheter, kommunikationssystem och många andra typer av digital information.
Vad är asymmetrisk kryptering?
Offentliga och privata nycklar
Asymmetrisk kryptering använder två relaterade kryptografiska nycklar istället för en gemensam hemlig nyckel.
Dessa kallas:
Den offentliga nyckeln kan delas med andra.
Den privata nyckeln bör förbli hemlig.
I ett förenklat krypteringsscenario kan information som krypterats med någons offentliga nyckel endast dekrypteras med den motsvarande privata nyckeln.
Detta ger en viktig fördel.
Två personer behöver inte nödvändigtvis utbyta samma hemliga nyckel för att kunna kommunicera säkert.
Var används asymmetrisk kryptografi?
Kryptografi med offentliga nycklar används i stor utsträckning i modern digital infrastruktur.
Användningsområdena omfattar:
Algoritmer som används inom kryptografi med öppen nyckel inkluderar RSA och kryptografiska system baserade på elliptiska kurvor.
Symmetrisk kontra asymmetrisk kryptering
Båda krypteringsmetoderna har sina fördelar.
Symmetrisk kryptering är vanligtvis snabbare och bättre lämpad för att kryptera stora mängder information.
Asymmetrisk kryptografi löser viktiga problem som rör identitet, autentisering och säker nyckelutväxling.
I praktiken kombinerar moderna säkerhetssystem ofta båda teknikerna.
En säker anslutning kan till exempel inledningsvis använda asymmetriska kryptografiska tekniker för att etablera förtroende och utbyta hemlig information. Det faktiska dataflödet kan sedan skyddas med hjälp av snabbare symmetrisk kryptering.
Denna kombination ger både säkerhet och prestanda.
Vad är kryptering i vila?
Skydd av lagrad information
Kryptering i vila avser kryptering av information medan den är lagrad.
Detta kan omfatta data som lagras på:
Syftet är att förhindra att någon enkelt kan komma åt lagringsenheten och läsa dess innehåll.
Om till exempel en okrypterad bärbar dator blir stulen kan någon försöka ta ut hårddisken och komma åt filerna från en annan dator.
Om hårddisken är korrekt krypterad innebär åtkomst till den fysiska lagringsenheten inte automatiskt att man får tillgång till den information som lagrats på den.
Vad är helskivskryptering?
Hel-diskkryptering skyddar större delen eller all information som lagras på en hårddisk.
I stället för att kryptera utvalda dokument individuellt skyddas hela lagringssystemet.
När den behöriga användaren låser upp enheten kan informationen dekrypteras vid behov.
Utan lämplig autentisering eller kryptografisk nyckel ska den lagrade informationen förbli oläsbar.
Hel-diskkryptering är särskilt värdefull för:
Fullständig diskkryptering löser dock inte alla säkerhetsproblem.
Om en angripare får tillgång till datorn när den redan är upplåst, kan krypteringen kanske inte hindra denne från att komma åt information via det aktiva operativsystemet.
Vad är krypterad lagring?
Krypterad lagring avser lagringsenheter eller system som är utformade för att skydda lagrad information med hjälp av kryptering.
Detta kan omfatta:
Vissa produkter bygger främst på programvarukryptering, medan andra använder särskild säkerhetshårdvara.
Hårdvarubaserad krypterad lagring kan innefatta funktioner såsom:
Krypterad lagring kan vara särskilt användbar när känslig data behöver transporteras fysiskt.
Vad är kryptering under överföring?
Kryptering under överföring skyddar informationen medan den överförs mellan system.
Exempel på detta är data som överförs mellan:
Utan kryptering kan någon som övervakar nätverket eventuellt avlyssna informationen.
Kryptering gör det betydligt svårare att tolka avlyssnad trafik.
Vad är TLS-kryptering?
TLS står för Transport Layer Security.
Det är en av de tekniker som används för att säkra kommunikation över internet.
När du besöker en webbplats som använder HTTPS används vanligtvis TLS för att upprätta en säker anslutning mellan din webbläsare och webbplatsens server.
TLS kan erbjuda flera viktiga skyddsfunktioner, bland annat:
Därför är HTTPS särskilt viktigt för webbplatser som hanterar lösenord, personuppgifter eller betalningsuppgifter.
Vad är end-to-end-kryptering?
End-to-end-kryptering, ofta förkortat E2EE, är utformad så att informationen krypteras på avsändarens enhet och endast dekrypteras av den avsedda mottagaren.
I idealfallet kan inte mellanhänder som transporterar kommunikationen läsa innehållet.
Detta förknippas vanligtvis med säkra meddelandetjänster.
Tänk dig att Alice skickar ett meddelande till Bob.
Med korrekt implementerad end-to-end-kryptering:
En server som ansvarar för att leverera meddelandet bör inte ha den nyckel som krävs för att läsa det skyddade innehållet.
Detta skiljer sig från system där data krypteras mellan användaren och företagets server men dekrypteras av tjänsteleverantören innan de krypteras på nytt för leverans.
Kryptering kontra hashning
Är hashning samma sak som kryptering?
Nej.
Hashning och kryptering är båda relaterade till informationssäkerhet men tjänar olika syften.
Kryptering är utformad för att vara reversibel.
Krypterad information kan omvandlas tillbaka till klartext när rätt nyckel finns tillgänglig.
Hashning är normalt utformad för att fungera i en riktning.
En hashfunktion tar emot information och genererar ett utdata av fast storlek som kallas en hash eller ett digest.
Hashning används vanligtvis för:
En korrekt utformad kryptografisk hash bör inte erbjuda någon enkel metod för att återställa den ursprungliga indata från hashen.
Därför:
Kryptering skyddar konfidentialiteten.
Hashning används vanligtvis för verifiering och integritetsrelaterade ändamål.
De två begreppen bör inte betraktas som utbytbara.
Kryptering kontra kodning
Kodning förväxlas också ofta med kryptering.
Kodning omvandlar information från en representation till en annan, vanligtvis för att ett system ska kunna lagra eller överföra den korrekt.
Base64 är till exempel en kodningsmetod.
Kodning ger inte någon meningsfull kryptografisk sekretess eftersom vem som helst som känner till kodningsformatet kan återställa den.
Kryptering bygger däremot på kryptografiska algoritmer och nycklar.
Detta är en viktig skillnad när man ska bedöma om data verkligen är skyddade.
Vad är en kryptografisk algoritm?
En kryptografisk algoritm definierar den matematiska process som används för att kryptera eller dekryptera information.
Moderna kryptografiska algoritmer är noggrant utformade och ingående analyserade.
Exempel som vanligtvis förknippas med kryptering och kryptografi med öppen nyckel är bland annat:
Säkerheten bör inte bygga på att algoritmen hålls hemlig.
Ett väl utformat kryptografiskt system utgår från att angripare kan veta exakt vilken algoritm som används.
Hemligheten bör normalt sett vara den kryptografiska nyckeln.
Denna princip är viktig eftersom proprietära eller dolda krypteringsmetoder inte automatiskt är säkrare.
Vad är AES-256-kryptering?
AES-256 avser AES-kryptering med en 256-bitars nyckel.
Det extremt stora antalet möjliga nycklar gör en uttömmande brute-force-sökning opraktisk med konventionell datorteknik när AES-256 är korrekt implementerat.
Orden ”AES-256” i sig garanterar dock inte att en produkt eller ett system är säkert.
Säkerheten beror också på faktorer som:
Även stark kryptering kan undergrävas av bristfällig nyckelhantering.
Vad är RSA-kryptering?
RSA är ett välkänt kryptografiskt system med öppen nyckel.
Till skillnad från AES, som är symmetriskt, använder RSA ett par av en offentlig och en privat nyckel.
RSA har historiskt sett använts för bland annat följande ändamål:
RSA-nycklarna är betydligt större än AES-nycklarna, eftersom algoritmerna bygger på helt olika matematiska säkerhetsegenskaper.
Därför skulle det vara missvisande att direkt jämföra något som ”AES-256” med ”RSA-2048” enbart utifrån siffrorna.
Kryptering och digitala signaturer
Kryptering och digitala signaturer är också olika begrepp.
Kryptering skyddar främst konfidentialiteten.
Digitala signaturer används främst för att tillhandahålla bevis avseende:
En digital signatur kan hjälpa mottagaren att verifiera att uppgifterna har signerats med en viss privat nyckel och att den signerade informationen inte har ändrats i efterhand.
Detta möjliggörs genom kryptografi med öppen nyckel.
För organisationer som hanterar känsliga filer och kommunikation kan både sekretess och äkthet vara viktiga.
Varför krypteringsnycklar är så viktiga
Stark kryptering med bristfällig nyckelhantering är fortfarande sårbar
Kryptografiska nycklar är bland de viktigaste delarna av ett krypterat system.
Om någon får tag på rätt dekrypteringsnyckel behöver de kanske inte ens attackera krypteringsalgoritmen.
Organisationer måste därför noga överväga följande:
Nycklar bör inte bara förvaras tillsammans med krypterad information utan lämpligt skydd.
Annars skulle en angripare som stjäl lagringssystemet potentiellt kunna få tillgång till både de krypterade filerna och den information som behövs för att dekryptera dem.
Lösenord och krypteringsnycklar är inte samma sak
Användare interagerar ofta med krypterade system via lösenord eller PIN-koder.
Lösenordet i sig är dock inte nödvändigtvis krypteringsnyckeln.
Istället kan systemet bearbeta lösenordet genom en nyckelderiveringsmekanism för att generera eller låsa upp kryptografiskt material.
Detta är en av anledningarna till att lösenordets styrka fortfarande är viktig.
Även en mycket stark krypteringsalgoritm kan utsättas för risk om en angripare enkelt kan gissa lösenordet som används för att låsa upp den.
Långa, unika lösenord och lämpliga autentiseringskontroller är därför viktiga delar av en övergripande säkerhetsstrategi.
Vad skyddar kryptering mot?
Kryptering är särskilt användbar när information kan komma i händerna på obehöriga personer.
Exempel på detta är:
Stulna enheter
Om en bärbar dator, en extern hårddisk eller ett USB-minne blir stulet kan kryptering förhindra direkt åtkomst till filerna.
Avlyssning av nätverk
Krypterad kommunikation kan förhindra att någon som övervakar ett nätverk enkelt kan läsa överförda data.
Förlorade lagringsenheter
USB-minnen och bärbara hårddiskar är lätta att tappa bort. Kryptering minskar konsekvenserna om den fysiska enheten hamnar i fel händer.
Obehörig åtkomst till lagrad data
Genom att kryptera databaser och lagringssystem kan man skapa ytterligare en barriär mellan en angripare och känslig information.
Vad kryptering inte skyddar mot
Kryptering är ett kraftfullt verktyg, men det är inte en komplett lösning för cybersäkerhet.
Skadlig programvara på en olåst dator
Om skadlig programvara infekterar en dator medan den behöriga användaren är inloggad och filerna redan är tillgängliga, kan den skadliga programvaran potentiellt få tillgång till den dekrypterade informationen.
Stulna lösenord
Om en angripare stjäl de inloggningsuppgifter som krävs för att låsa upp krypterad information kan styrkan hos den underliggande krypteringsalgoritmen bli irrelevant.
Social manipulation
Kryptering kan inte hindra användare från att frivilligt skicka känslig information till en angripare som lyckas utge sig för att vara en betrodd person.
Bristfällig åtkomstkontroll
Att ge för många användare åtkomst till känslig information utgör fortfarande en säkerhetsrisk, även när den underliggande lagringen är krypterad.
Svaga slutpunkter
Informationen måste ofta dekrypteras innan en legitim användare kan läsa den. Det är därför avgörande att skydda dessa slutpunkter.
Kryptering bör betraktas som en del av ett bredare säkerhetssystem snarare än som en ersättning för andra säkerhetsåtgärder.
Varför organisationer använder kryptering
Företag och myndigheter kan inneha information som kan få allvarliga konsekvenser om den läcker ut.
Detta inkluderar:
Kryptering kan därför ingå i:
Syftet är ofta att se till att det faktum att man kommer över en enhet eller en fil inte automatiskt innebär att man får tillgång till informationen som finns på den.
Kryptering av säkerhetskopior
Säkerhetskopior innehåller ofta samma känsliga information som produktionssystemen.
I vissa fall kan de till och med innehålla mer, eftersom flera historiska versioner av filerna sparas.
Att kryptera säkerhetskopierade data kan därför vara lika viktigt som att kryptera den ursprungliga informationen.
Organisationer bör överväga att skydda:
Krypteringsnycklarna måste också hanteras med försiktighet. Om man tappar bort den enda nyckeln som kan dekryptera en säkerhetskopia kan säkerhetskopian bli permanent oanvändbar.
Kryptering och mobila enheter
Smartphones och surfplattor innehåller stora mängder personlig och företagsrelaterad information.
Detta kan omfatta:
Moderna mobila operativsystem integrerar ofta kryptering i sin säkerhetsarkitektur.
Enhetens säkerhet beror dock fortfarande på faktorer som autentisering, programuppdateringar och hur enheten är konfigurerad.
Ett starkt skärmlås och bra åtkomstkontroller är fortfarande viktiga även när lagringskryptering är aktiverad.
Är kryptering oknäckbar?
Ingen säkerhetsteknik bör automatiskt beskrivas som helt oknäckbar.
En stark, modern kryptografisk algoritm kan vara beräkningsmässigt opraktisk att attackera direkt, men angripare riktar istället ofta in sig på svagheter kring krypteringen.
De kan till exempel försöka:
Därför beror ett krypterat systems praktiska säkerhet på mycket mer än bara den matematiska krypteringsalgoritmen.
Kryptering och kvantdatorer
Kvantdatorer har väckt stor diskussion kring kryptografins framtid.
En tillräckligt kraftfull och feltolerant kvantdator skulle kunna utgöra ett hot mot vissa allmänt använda kryptografiska system med öppen nyckel.
Detta har drivit på forskning och utveckling inom postkvantkryptografi, som fokuserar på kryptografiska algoritmer utformade för att motstå både konventionella och kvantattacker.
Symmetrisk kryptering påverkas på ett annat sätt än många system med öppen nyckel, och större symmetriska nycklar ger betydande säkerhetsmarginaler.
För organisationer som hanterar information som måste förbli konfidentiell under många år blir utvecklingen av postkvantumkryptografi allt mer relevant.
Vanliga misstag vid kryptering
Användning av föråldrade kryptografiska system
Äldre algoritmer och protokoll kanske inte längre ger en tillräcklig säkerhetsnivå.
Kryptografiska tekniker bör därför ses över regelbundet.
Att skapa anpassad kryptering
Det är extremt svårt att utforma säkra kryptografiska algoritmer.
Organisationer bör i allmänhet förlita sig på etablerad, offentligt granskad kryptografisk teknik snarare än att skapa egna krypteringsmetoder utan specialistkunskap.
Bristfällig nyckelförvaring
Att lagra krypteringsnyckeln tillsammans med den krypterade informationen kan undergräva hela systemet.
Svaga lösenord
Om ett svagt lösenord skyddar ett kraftfullt krypteringssystem kan angripare välja att försöka gissa lösenordet istället för att attackera själva krypteringen.
Att glömma bort säkerhetskopior
Att kryptera bärbara datorer samtidigt som man lämnar okrypterade kopior av samma filer på bärbara säkerhetskopieringsenheter skapar en uppenbar svaghet.
Hur man väljer en krypteringslösning
Vilken krypteringsmetod som är lämplig beror på vad som behöver skyddas.
Börja med att fundera på följande:
Vilken information behöver skyddas?
Mycket konfidentiella dokument kan kräva strängare säkerhetsåtgärder än vanlig offentlig information.
Var lagras informationen?
Skydd kan behövas på datorer, servrar, USB-minnen, mobila enheter och säkerhetskopior.
Behöver informationen överföras?
Bärbara krypterade lagringsenheter kan vara lämpliga när känsliga filer behöver flyttas mellan fysiskt åtskilda system.
Vem behöver åtkomst?
Åtkomsten bör begränsas till behöriga användare.
Hur ska krypteringsnycklarna hanteras?
Nyckelhanteringen bör planeras innan stora mängder viktig information krypteras.
Vad händer om inloggningsuppgifterna går förlorade?
En återställningsstrategi kan vara nödvändig, särskilt för affärskritisk information.
Vanliga frågor om kryptering
Vad är den enkla definitionen av kryptering?
Kryptering är processen där läsbar information omvandlas till oläsbar chiffertext med hjälp av en kryptografisk algoritm och en nyckel. Informationen kan sedan dekrypteras av en behörig part med rätt nyckel.
Vad är ett exempel på kryptering?
Att kryptera filer på ett USB-minne är ett exempel. Om någon stjäl enheten bör den lagrade informationen förbli oläsbar såvida inte personen lyckas autentisera sig och dekryptera filerna.
Vilka är de två huvudtyperna av kryptering?
De två huvudkategorierna är symmetrisk kryptering och asymmetrisk kryptering. Vid symmetrisk kryptering används vanligtvis en hemlig nyckel, medan asymmetrisk kryptering bygger på ett par av en offentlig och en privat nyckel.
Vad är AES-kryptering?
AES står för Advanced Encryption Standard. Det är en mycket vanlig symmetrisk krypteringsalgoritm som finns med 128-, 192- och 256-bitars nycklar.
Vad är end-to-end-kryptering?
End-to-end-kryptering skyddar informationen från avsändarens enhet tills den når mottagarens enhet, vilket minskar möjligheten för mellanhänder att läsa kommunikationen.
Är hashning kryptering?
Nej. Kryptering är utformad för att vara reversibel med rätt nyckel. Kryptografisk hashning är i allmänhet utformad som en enkelriktad process som används för ändamål såsom integritetskontroll och lösenordsverifiering.
Är Base64 kryptering?
Nej. Base64 är ett kodningssystem, inte en krypteringsalgoritm. Kodad information kan enkelt återställas utan en hemlig kryptografisk nyckel.
Kan krypterade data hackas?
Kryptering gör det betydligt svårare att få tillgång till skyddad information, men angripare kan rikta in sig på lösenord, krypteringsnycklar, sårbarheter i programvaran eller olåsta enheter istället för att försöka knäcka krypteringsalgoritmen direkt.
Vad är krypterad lagring?
Med krypterad lagring avses lagringssystem eller enheter som använder kryptografi för att skydda lagrad information. Exempel på detta är krypterade USB-minnen, hårddiskar, SSD-enheter och säkra lagringssystem.
Varför är kryptering viktigt?
Kryptering skyddar informationens konfidentialitet. Även om en obehörig person skulle komma över en kopia av krypterade data, bör denne inte kunna tolka dem utan rätt nyckel.
Sammanfattning
Kryptering definieras som omvandlingen av läsbar klartext till oläsbar chiffertext med hjälp av en kryptografisk algoritm och en nyckel. Endast en behörig person eller ett behörigt system med rätt kryptografisk information ska kunna omvandla data tillbaka till sin läsbara form.
Kryptering kan skydda information som lagras på datorer, servrar, mobila enheter, USB-minnen och säkerhetskopieringssystem. Den kan också säkra information medan den överförs via nätverk.
Det finns två huvudkategorier av kryptering. Symmetrisk kryptering använder en gemensam hemlig nyckel och är mycket effektiv för att skydda stora datamängder. Asymmetrisk kryptografi använder offentliga och privata nycklar och spelar en viktig roll inom säker kommunikation, autentisering, digitala signaturer och nyckelutbyte.
Tekniker som AES, kryptografi med öppna nycklar, TLS, helskivskryptering och end-to-end-kryptering är därför grundläggande delar av modern cybersäkerhet.
Kryptering bör dock aldrig betraktas isolerat. Även stark kryptering kan undergrävas av dåliga lösenord, stulna nycklar, skadlig programvara, svaga slutpunkter eller bristfällig åtkomstkontroll. En effektiv säkerhet kombinerar kryptering med korrekt nyckelhantering, autentisering, fysisk säkerhet, säker lagring och lämpliga rutiner för cybersäkerhet.
I slutändan handlar kryptering om att säkerställa att det faktum att man har tillgång till data inte automatiskt innebär att man kan läsa den. Oavsett om informationen lagras på en krypterad enhet, överförs via ett säkert nätverk eller utbyts via ett krypterat kommunikationssystem, utgör kryptografi ett viktigt skydd mellan känslig information och obehörig åtkomst.
Related Posts
Kryptering via hårdvara och mjukvara: Vad är skillnaden?
Inledning Kryptering på hårdvaru- och mjukvarunivå är en av de grundläggande teknikerna som används för att skydda känslig digital information. Från finansiella uppgifter och konfidentiella affärsdokument till personliga filer och privat kommunikation bidrar kryptering till att säkerställa att informationen förblir oläsbar för obehöriga personer. Kryptering kan dock implementeras genom olika tekniska metoder. Två viktiga kategorier …
Vad är en IP-kamera?
Inledning I dagens digitala värld handlar det inte längre bara om lås och larm för att säkra fysiska utrymmen – det handlar också om smart övervakning. Ett av de snabbast växande segmenten inom detta område är marknaden för IP-kameror. Enligt en nyligen publicerad rapport från Statista förväntas den globala marknaden för videoövervakning uppgå till 83,3 …
Vad är en symmetrisk kryptering?
Inledning Vad är symmetrisk kryptering? I dagens digitala värld är cyberhoten rekordhöga, vilket gör datasäkerhet till en topprioritet för både individer och organisationer. Enligt IBM:s rapport 2023 Cost of a Data Breach Report har den genomsnittliga kostnaden för ett dataintrång nått 4,45 miljoner dollar, en ökning med 15% under de senaste tre åren. Hackare utvecklar …
Vad är VPN? En full guide
Introduktion – Vad är VPN? Internet är en självklar del av vardagen för både privatpersoner och företag. Vi använder nätet för att arbeta, kommunicera, hantera bankärenden, lagra dokument och logga in på olika tjänster varje dag. Samtidigt ökar behovet av att förstå hur man skyddar sin data i en allt mer uppkopplad värld. Enligt SCB …